GAMMALT OCH NYTT

GAMMALT OCH NYTT
En del av kåserierna på den här sidan är helt nyskrivna och publiceras här innan de kan läsas i Hallandsposten. Men på begäran kommer jag också att då och då publicera äldre kåserier.

torsdag 9 oktober 2008

En köksö att slappna av vid

Jag har svårt att hålla mig borta från inredningstidningar. För tillfället nöjer jag mig med att regelbundet läsa en, men i omgångar konsumerar jag fler. Fast egentligen ljuger jag när jag påstår att jag läser dem, för det finns i sanningens namn inte mycket att läsa. Det är bilderna som lockar. Formuleringarna är ibland så krystade att de får mig på helt fel spår. Som när jag tittade på ännu ett reportage om ett kök, med den obligatoriska köksön. Snart finns det fler köksöar än kök, de simmar omkring i ett hav av drömmar och visioner, och jag börjar bli grundligt trött på dem. Fast det beror kanske på att mitt eget kök är för smalt för öar.

I en av bildtexterna i reportaget stod det om köksön att ”här kan gästerna slappna av i väntan på maten”. Det behövs inte mycket för att min fantasi ska gå igång. Jag tycker att det var en fånig formulering och ser framför mig två scenarior:

I det första har gästerna verkligen stressat för att hinna i tid. Medan kvinnan snabbt dragit på sig en klänning, fluffat till håret och sminkat sig i expressfart har mannen blivit stående framför garderoben för att välja skjorta, och sedan misslyckats med att få fason på håret, trots frisyrvax.

Något försenade anländer de därmed till den intima festen och får där slå sig ner vid köksön i väntan på maten (och för att slappna av). Han väser till henne: ”och vi som stressade så förbannat, det hade vi inte behövt göra. Maten är ju inte klar än. Jag känner mig så obekväm i de här byxorna, ser du inte att Erling (värden) har samma färg på sina.”

I nästa scenario ser jag gästerna sitta vid köksön i ett nervöst försök att slappna av. De vet nämligen att värdparet är uselt på att laga mat och nu förväntar de sig att ännu en gång bli serverade något onämnbart som de kommer att ägna natten åt att idissla.

Förutom köksöar är det öppna planlösningar som regerar och jag tittar förgäves efter rum där det får plats böcker. I bästa fall får en halv vägg bilda fond till något som kallas läshörna.

Min egen läsvrå är inte alltid till belåtenhet. Trots att jag fyllt ett helt rum med bokhyllor och böcker vistas jag där så lite som möjligt. Ibland går jag in i biblioteket och frågar mig varför. Och en dag bestämde jag mig för att testa ommöblering.

Jag bytte plats på skrivbord och sittgrupp och lyckades samtidigt hitta en realistisk plan för fem nya bokhyllor. Man skulle kunna tro att mitt bibliotek är lika stort som en bättre filial till stadsbiblioteket, men så är det förstås inte. Däremot hade jag tidigare ett antal löpmeter som var fria från hyllor. Det var i hörnan där mitt skrivbord stod. Nu är planen att fylla dessa meter med låga hyllor och ha fåtöljerna framför.

Sedan jag möblerade om har jag varje morgon intagit min frukost i biblioteket. Och sedan flyttar jag mig två och en halv meter till skrivbordet och datorn, och när kvällen kommer sitter jag gärna med en bok i en av fåtöljerna medan Cayenne ligger på rygg i en av de andra.

I övrigt väntar jag allra mest på att äntligen få byggt ett nytt förråd. Snickarna har lovat att komma nu i oktober eller november, och sedan ska jag ägna vintern åt att långsamt fylla detta förråd på bästa sätt. Jag är rädd att det kommer att spricka av allt som ska få plats, men då får jag väl dra ett djupt andetag och kasta ett och annat.

Kanske kan jag leta upp en köksö någonstans att slappna av vid, medan jag väntar på utrensningsmod.

Även publicerad i Hallandsposten 13 oktober 2008.